Kan drabba höns

(Knemidocoptes gallinae) tillbringar hela sitt liv på värddjuret. De har tre larvstadier och utvecklingen från ägg till vuxen tar ca 2-4 veckor. Fjäderätarna lever av att äta på fjädrarna vilket förstås ger upphov till en ful och sliten fjäderdräkt hos drabbade djur. Vid allvarliga angrepp kan hönsen pudras med Etotalpulver som finns receptfritt i Lantmännens butiker. 
Sanera hönshuset, pinnar och reden innan hönsen släpps tillbaka.

(Menopon biseratum) är 1-3 mm stora och är grågröna eller gråbruna till färgen. De påträffas främst runt kloaken men kan även upptäckas i nacken och under vingarna. Äggen är lätta att upptäcka som vita, korniga sammangyttringar runt kloakens hudnära fjädrar. Hönslöss behandlas med Etotalpulver.
Sanera hönshuset, pinnar och reden innan hönsen släpps tillbaka.

(Dermanyssus gallinae) är den mest spridda och fruktade ohyran bland fjäderfä. Hönskvalstren är 0,3-1 mm stora och är gråaktiga då de inte är fulla av blod och får en rödaktig färg. Vanligtvis suger de blod på hönsen om natten och håller sig dolda i springor och vrår under dagtid. Kvalsteräggen läggs i skrymslen i hönshusets väggar och inredning där de kläcks till larver som sedan omvandlas till nymfer som börjar suga blod. Vid varmt och fuktigt väder kan förökningen ske explosionsartat och ställa till stort lidande och till och med dödsfall i besättningen. Generationstiden från ägg till könsmogen individ tar under optimala betingelser bara en vecka. Det vuxna djuret kan överleva flera månader utan näringstillförsel, vilket innebär att de kan hålla sig vid liv länge i ett tomt hönshus. Det är därför besvärligt att bekämpa en invasion av kvalster och viktigt att se till att byggnad och inredning är konstruerade så att det är ont om gömslen för kvalstren och lätt att ta isär för sanering. Sanering kan ske genom noggrann rengöring och upprepade behandlingar med t.ex. Neguvon i hönshuset. Anticimex kan göra 1:a saneringen efter 1 vecka spruta själv med Neguvon, och upprepa efter 1 vecka, innan hönsen får flytta in igen.

Coccidier är protozoer = en parasit som angriper främst hönsens tarmar men de kan även angripa levern.
Den vanligaste av alla hönssjukdomar är Coccidios, som är en vanlig sjukdom på alla fågelarter. Den är smittsam och drabbar främst då djurets allmänkondition nedsätts av någon anledning t. ex. om djuret dricker förorenat vatten eller äter nedsmittat foder, blir kallt och blött, om det sitter i drag och smuts eller vid hastiga miljö- eller foderbyten insjuknar djuret i något som liknar vår magsjuka. 
Smittspridning: Den smittar via avföringen. Vanligaste orsaken är att djuret druckit förorenat dricksvatten eller ätit förorenat foder.
Symtom: Djuret ser allmänt sjukt och ruggigt ut; det burrar upp fjäderdräkten, drar in huvudet mot kroppen, hänger ner vingarna lite samt står och sover. Avföringen är lös, kan bli senapsfärgad och ofta blodig. 
Åtgärder: I lindriga fall återfås balansen genom tillskott av filmjölk (gärna med lite B-jästpulver i som stärker slemhinnorna och vetekli som ger näring). Man tar bort allt foder och ger istället en blandning av vetekli, vatten och filmjölk.
Ta bort all nattgammal spillning, som sprider smitta!
Apoteket har kapslar med mjölksyrabakterier, som man kan prova att tillsätta i till filmjölken innan man tar till sulfa.
Då det gäller små kycklingar är det dock bråttom! De blir så fort uttorkade av diarrén och dör snart så där går det inte att experimentera så mycket, men med de äldre har man i alla fall lite tid på sig. 
I svårare fall måste man ta till sulfapreparat. Kontakta veterinär! 
I förebyggande syfte kan inte nog betonas vikten av god hygien t. ex. i reden där kycklingarna ofta ligger, och på golvet där de vistas dagtid.